Varför jag inte blev kapitalist
Jag kommer ihåg när jag var liten och var på semester i Uruguay tillsammans med min familj. Vi bodde i vår sommarstuga nära stranden, som min mamma och min moster äger gemensamt. Min äldsta syrra hade bjudit en killkompis att komma över och hänga lite. De hängde inomhus, medan jag låg på en solstol under ett tak utanför vardagsrummet. Jag hade tagit ut mina pengar ur fickan eftersom de klumpade ihop sig i fick, vilket gjorde det obekvämt.
När jag hade solat klart glömde jag pengarna där jag hade lagt de, och de låg även kvar där när min syster och hennes killkompis kom till solstolsplatsen. Min syster skrek ut i full fallsett på mig att komma fram till henne och prata alvar. Hon sa att mitt betéende med att glömma pengar var oansvarigt och dåligt för min del, eftersom jag lätt kan förlora pengar om jag skulle fortsätta på det sättet. Sen sa hon att det var oschyst av mig att visa upp så mycket pengar på marken, eftersom hennes killkompis tjänar lika mycket på två månader. Han var alltså tvungen att arbeta hårt för två månadslöner, lika mycket som jag bara fick ur mammas och pappas plånböcker.
Jag förstod mig inte på problematiken då, utan sa att jag inte kunde veta att han tjäna väldigt lite i månaden, eller att jag inte visste att de skulle komma just dit där pengarna låg.
Men jag tänkte på den händelsen väldigt mycket efteråt och kom fram till att världen inte är rättvis, bl.a. med tanke på de stora klyftor som existerar runtom i världen, att det finns arbetare som blir uttnytjade till långa arbetsdagar för låga löner och att väldigt få rika eller välmående personer ger pengar till välgörenhet (de vill inte vara medveten om en verklighet som inte stämmer överens med deras egen).
Jag ser inte vinstsyften framför människoliv, och jag tycker att vi borde ha et mera jämlikt samhälle, där ett delmål kunde vara att sänka aktieutdelningarna, istället för att avskeda eller sänka arbetarnas löner (med tanke på arbetskrisen). När jag tittar tillbaka till den lilla pojken som inte visste så mycket, så har jag honom att tacka för det misstag han gjorde som blev orsaken till, varför jag inte blev kapitalist.